Tormestorp historia

Tormestorp historia

Hur gammalt Tormestorp är som boplats är omöjligt att bestämma. Många håller före att namnet skall ha uppkommit ur den gamla gudaläran. Huru härmed förhåller sig kan vi naturligtvis aldrig få veta. Det måste bli enbart gissningar. Vad vi däremot har säkra bevis för är, att byns historia som boplats sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Talrika fynd från stenåldern vittnar därom.
Ett par depåfynd har gjorts i trakterna. Det ena består av fem, möjligen sex, flintyxämnen, och gjordes vid schaktnings- och fyllnadsarbeten i trakten av Backstuguvägen 2 i Hässleholm och finns till påseende i hembygdsmuséet. Det andra gjordes under något slags röjnings- eller vägarbete i ”Löfkvists backe”. I en skreva hittades flera flintyxor. Hur många som hittades är oklart. Det bör ha varit minst tre, eftersom sagesmännen – Johan Christiansson – säger att två av dem sålts till en skollärare. Erik Löfkvist, som också kände till fyndet, nämner antalet fem och att yxorna hittades under en flat stenhäll vid vägarbete. Vem som har rätt vet ingen och ej heller om det var färdiga yxor eller endast ämnen. Fyndet lär ha gjorts i slutet av 1800-talet, då Erik Löfkvist ännu ej var född och Johan var mycket ung. Båda har således sin kännedom om fyndet genom hörsägen.
Hur som helst tyder dessa båda depåfynd på att trakten varit ganska tättbebyggd eftersom ett par av tidens ”hantverkare” funnit det lönande att slå sig ner här. Man kan förstå att platsens läge mellan en stor fiskrik sjö och de väldiga, viltrika skogarna som täckte Göinge- och Nävlingeåsarna i öster och i sydost, har lockat de jägar- och fiskfolk, som söderifrån drogo in över Skandinavien, till bosättning.
Fornminnen av senare datum och bestående av gravplatser finnas på ett flertal platser i byn och dess utmarker. Nere i bebyggelsen har det mesta utsatts för omild behandling och utplånats. Enligt framlidne kronjägaren Gösta Nilsson skall ett ha funnits i domänstyrelsens gamla plantskola vid Sivelands tomt nr 6 intill åsbranten mot järnvägen. Ett annat var enligt Johan Christiansson beläget öster om N:a Byvägen på höjden mellan Blocks & Frisks tomter. Denna plats kallades fordom för ”Tiörneåkern”. Fornminnet bestod av en hällkista, vilken – också enligt Christiansson – förstördes någon gång i slutet av 1800-talet. Takhällarna hade avlägsnats långt tidigare men nu uppgrävdes alla sidohällarna och slogs sönder och så var graven ett minne blott.
Eftersom någon liknande gravsättning ej tycks ha förekommit inom byns område och det i forna tider var sed att hedra bemärkta män genom att ordna en ståtlig gravplats åt dem, kan man låta fantasin spela. Utan tvivel är det en man som höjt sig över mängden, som begravts här. Kanske det rent utav är Tormestorps grundare! Då är det dubbelt tragiskt att platsen redan om några år är utplånad. Nog verkar tanken skrämmande att minnesmärken som vördats och aktats av våra förfäder under kanske 1000 år bara ska försvinna.
Under 1600-talet pågick så gott som oavbrutet strider mellan Sverige och Danmark och dessa strider bekämpades nästan undantagslöst i Skåne, som blev fruktansvärt förhärjat. Vid sidan om reguljära trupper utsatte danskarna friskyttekårer, som närmast kunde jämföras med vårt hemvärn i modern tid. Särskilt i norra Skånes skogstrakter samt på Hallandsåsen vållade dessa förband de svenska trupperna stort avbräck. De slog ur underläge för att sedan snabbt dra sig tillbaka till sina gömställen i de stora skogarna. Den så kallade Loshultskuppen är ett exempel på sådana raider. I den deltog förövrigt en man ifrån Tormestorp – Nils Persson -, som enligt uppgift skulle ha tillskansat sig ett byte av 20 dalers värde. Eljest är det mycket sällan som byns namn förekommer i samband med krigshändelser.
Tormestorps läge vid en urgammal härväg som ledde till det befästa Hofdahla och vilken ofta använts av trupper som ämnade erövra borgen, gör att byn inte gärna kan ha undgått förödelser. Små vittnesbörd om dylika händelser kan vi hitta i gamla tingsprotokoll.
Sigvard Grubbe, som ägde Hofdahla i slutet av 1500- och i början av 1600-talet, skriver i en dagbok att fienden i förargelse över att ej ha kunnat erövra borgen brände ned inte mindre än 27st av hans kringliggande gårdar. Inga gårdar är namngivna men Tormestorp kan nog räknas in bland ”kringliggande”.

Namnet Tormestorp

Namnet Tormestorp kan spåras långt tillbaka i tiden. Enligt Dialekt och Ortnamnsarkivet i Lund stavades namnet på 1400-talet Timelstorp eller Tormenstorp.
Fram på 1500-talet förekom skrivningarna Tormestrop, Thormerstrup eller Tormestrup men också som nu Tormestorp.
På 1600-talet kan man finna stavningarna Tørmestrup eller Tormenstorp.
Under 1700-talet finns bl.a. på gamla kartor skrivningen Tormastorp och i husförhörslängden för Brönnestad 1815-1821 finns nuvarande skrivningen Tormestorp.
Enligt professor Harry Ståhl skall namnet Tormestorp härledas ur namnet Thormodh eller Thormodha(r).

Det finns 3 st inspelade filmer där Lars-Åke Larsson och Nanna Löwkvist berättar till bilder från förr i tiden. Du hittar dessa via menyn Media

 

Webmaster                                                   Byalaget
webmaster@tmpby.se                                  byalaget@tmpby.se